.

NR 2: AKTIVISM

Växjös Gnistas andra nummer fokuserar på ett tema med akut relevans för vår tid.

De historiska nederlagen för arbetarrörelsen – efter att nästan alla tidigare vänsterpartier och organisationer utan undantag svikit socialismen och den socialistiska rörelsen – har lett till bestående konsekvenser för demokratiska och mänskliga rättigheter såväl som för sociala gemenskaper och rörelser.

Konsekvenserna är djupa och allvarliga. Bristen på adekvat aktivism och kollektivt motstånd har fått ett högt pris: rättigheter och friheter som en gång ansågs självklara håller på att nedmonteras framför våra ögon. Skydd som vunnits genom generationers kamp urholkas, medan makthavarna befäster sin position.

Detta väcker en avgörande fråga: vad göra?

I detta nummer har vi bjudit in skribenter, tänkare och medverkande med olika bakgrund för att adressera denna fråga. Deras röster speglar en rad olika erfarenheter och perspektiv, förenade av en gemensam förståelse för att tiden för ett förnyat engagemang är nu. Från reflektioner om gräsrotsorganisering till kritik av statlig makt och bolagsmakt, syftar detta nummer till att belysa både utmaningarna och möjligheterna med aktivism idag.

Som redaktion är vårt mål inte bara att belysa krisens djup, utan också att bekräfta människors förmåga att agera, göra motstånd och skapa nya vägar framåt. Vi hoppas att detta nummer kommer att väcka dialog, reflektion och – framför allt – handling.

NR 1: SOLIDARITET

Vi lever i en tid där fascismen hotar att kasta sig över världens folk med allt sitt mörker.

Medan polariseringspolitik, som strävar efter att förhindra civilsamhället från att agera kollektivt för att försvara både vår nutid och vår framtid, implementeras genom olika förtryckssystem som rasism, misogyni och hat gentemot hbtqi+-grupper, är ett av nyckelorden i motståndet mot detta “solidaritet”.

I detta första nummer av Växjös Gnista har vi bjudit in både lokala och internationella skribenter att förhålla sig till solidaritetsbegreppet. Vilka är de historiska och samtida erfarenheterna av och uttrycken för solidaritet i världen och i Sverige, och vad har dessa uppnått? Vilka rum och platser för solidaritet behöver etableras och vilka existerar redan? Och hur kan vi upprätthålla vår solidaritet under press och hot?

Bidragen i numret spänner över tid och rum och ger exempel på frihetsrörelser som Jin-Jiyan-Azadi, 70-talets Vietnamrörelse, hbtqi+-organisering på turkiska universitet, civilsamhällets uppslutning genom Refugees Welcome i Göteborg 2015, Hamnarbetarförbundets internationella solidaritetsaktioner och mycket mer.

Vi är väldigt glada över att kunna dela alla dessa röster med er, tvärs över tid, rum och skillnader.

REDAKTIONENS INTERVJUER: