av Aslı Ceren Aslan
.
Migrationsverket har avslagit HBTQI-aktivisten Bella Demhats asylansökan; hon riskerar nu att utvisas. Migrationsverket angav som skäl att det inte finns någon lag i Turkiet som uttryckligen kriminaliserar eller förbjuder HBTQI-personer, och att det inte finns några bevis för att myndigheterna inte vidtar åtgärder mot hatbrott.
Å andra sidan beaktades inte heller det faktum att Bella är engagerad i den kurdiska politiken och därför utsätts för hot i Turkiet vid prövningen av hennes asylansökan.
Bella Demhats ansökningar om brott mot de mänskliga rättigheterna till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna har också avslagits. Efter FN:s kommitté för de mänskliga rättigheternas negativa beslut den 19 mars 2026 förväntas Bella utvisas till Turkiet.
Dödshot, frihetsberövande och våld
Bella var medlem i organisationen Pink Life – som arbetar för transpersoners rättigheter i Turkiet – samt i Amnesty International och Folkens demokratiska parti (HDP). Förutom att hennes familj hotade att döda henne på grund av hennes sexuella identitet, blev Bella även utsatt för angrepp på sociala medier på grund av sin sexuella och politiska identitet. Under Prideveckan 2017 greps hon av polisen och utsattes för våld.
På grund av det tryck och de hot hon utsattes för i Turkiet tvingades Bella lämna landet 2017 och kom till Sverige.
Enligt Migrationsverket är Turkiet inte farligt för HBTQI-personer
Bellas asylansökan, som hon lämnade in 2017 hos Migrationsverket i Stockholm, avslogs efter tre års väntan.
I det avslag som Migrationsverket meddelade den 3 april 2020 angavs följande skäl:
– ”I Turkiet finns det inget uttryckligt brott eller förbud riktat mot HBTQI-personer, men vissa straffrättsliga bestämmelser (till exempel ’sexuellt beteende som strider mot naturen’) kan användas mot dem. Det finns rättsliga vägar att vända sig till vid trakasserier eller våld mot HBTQI-personer, däribland polisen. Även om diskriminering och stigmatisering förekommer, når dessa situationer inte upp till en nivå av förföljelse. Landsrapporter visar inte att myndigheterna inte kan eller vill skydda HBTQI-personer. Dessutom är den allmänna situationen för personer av kurdisk härkomst inte av sådan art att den kräver internationellt skydd.”
– ”Migrationsdomstolen har dessutom bedömt sökandens påståenden om de risker som denne kan utsättas för på grund av sin könsidentitet. Domstolen har godtagit sökandens kvinnliga identitet och konstaterat att det förekommer diskriminering och trakasserier mot transpersoner och HBTQI-personer i Turkiet. Enligt landsinformationen är dock denna situation i sig inte av en sådan omfattning att den kräver internationellt skydd. Därför har det angetts att sökandens personliga situation måste bedömas separat.”
– ”Sökandens påståenden om familjemedlemmar avser privatpersoner som inte har bekräftats av myndigheterna. Trots vissa brister har det bedömts att myndigheterna i Turkiet generellt sett har både vilja och förmåga att skydda individer mot brott som kan begås av privatpersoner. Sökanden har inte på ett övertygande sätt kunnat visa att hon inte kan åtnjuta detta skydd. Dessutom har hon inte anmält några problem rörande sin familj till polisen eller andra behöriga myndigheter under sin vistelse i Sverige. Det har inte heller kunnat visas att de personer som utgör ett hot mot henne har en sådan makt att hon inte kan skyddas av myndigheterna vid ett återvändande till Turkiet. Det finns inga bevis för att sökanden inte skulle kunna få hjälp av polisen eller att hon skulle utsättas för misshandel.”
Beslut från FN:s människorättskommitté om att Sverige har gjort den nödvändiga bedömningen
Bella, vars asylansökan avslogs, överklagade beslutet tillsammans med sina advokater till Migrationsdomstolen. Efter att domstolen avslog överklagandet den 15 december 2020 vände hon sig denna gång till Migrationsöverdomstolen. Resultatet förändrades dock inte, och den 15 februari 2021 avslogs även överklagandet.
När Bella år 2021 återigen ansökte om uppehållstillstånd hos Migrationsverket för att få sin situation omprövad, ställdes hon inför exakt samma process som tidigare.
Efter att Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna den 2 juni 2022 avslog Bellas begäran om interimistiska åtgärder av formella skäl, meddelade FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna slutligen sitt beslut den 19 mars 2026. Kommittén erkände att Bella skulle vara hotad på grund av både sin politiska och sexuella identitet om hon återvände till Turkiet, men ansåg att den svenska regeringen har gjort den nödvändiga bedömningen i frågan.
Det negativa beslutet från FN:s människorättskommitté förra veckan innebär att Bella kommer att utvisas till Turkiet.
Hur ser situationen ut för HBTQI-personer i Turkiet?
Som svar på Migrationsverkets uttalanden, där man visserligen erkänner att HBTQI-personer utsätts för våld och förtryck i Turkiet men hävdar att det inte finns några bevis för att staten underlåter att vidta nödvändiga skyddsåtgärder, väcker den turkiska statens retorik och politik gentemot HBTQI-personer särskilt uppmärksamhet, framför allt under de senaste åren.
President Recep Tayyip Erdoğan beskriver ofta HBTQI som ”avvikelse” och ”könsutplånande politik” och hävdar att dessa strukturer ”hotar familjeinstitutionen”. Å andra sidan uttrycker Erdoğan tydligt att han inte kommer att visa någon tolerans mot personer och organisationer som försvarar HBTQI-rättigheter.
AKP, som leds av president Erdoğan och sitter vid makten, lägger fram förslag till lagstiftning mot könsidentitet och konstitutionella ändringar som syftar till att föra den HBTQI-fientliga hållningen till konstitutionell nivå.
Samtidigt som HBTQI-fientlig propaganda bedrivs i mainstreammedier och tidningar, grips och fängslas många HBTQI-aktivister eller HBTQI-personer som är i offentligheten på grund av sitt arbete.
Allt detta verkar leda till ökat våld och hat mot HBTQI-personer i samhället.
Uttalande från advokaterna: ”De gjorde verkligen sitt bästa för att bevisa att det inte finns någon risk i hemlandet”
Bellas advokat Miran Kakaee påpekade i sin kommentar till beslutet att de svenska myndigheterna inte tagit hänsyn till den särskilda situationen och utsattheten som transpersoner befinner sig i, och betonade att transpersoner är den mest utsatta HBTQI+-gruppen i Turkiet.
Miran kritiserade dessutom myndigheterna för att inte ha gjort en bedömning av alla riskfaktorer – transkvinna, kurdisk, hot från familjen, politiskt aktiv i HDP, tidigare medlem i PKK och mer därtill – och sade: ”Man kan inte rimligen förvänta sig att en person med en sådan riskprofil ska vända sig till den turkiska polisen för att få skydd mot hot från sin egen familj.”
Miran betonade att Bella behöver skydd i Sverige på grund av alla riskfaktorer och sa: ”I Bellas fall bör det inte råda något tvivel om risken för förföljelse på grund av kombinationen av riskfaktorer. Men här har Migrationsverket verkligen ansträngt sig för att bevisa att det inte finns någon risk i hemlandet.”
Advokaten uppmärksammade också den negativa inställningen hos Sverige och Turkiet gentemot asylansökningar med koppling till kurdisk politik inom ramen för NATO-avtalet.
Miran påpekade att det ur juridisk synvinkel är svårt att förstå hur man har hamnat i denna situation.