.
Den 6 februari i år lämnade den ungdomsdrivna miljöföreningen Aurora in en andra stämningsansökan mot svenska staten. Utgångspunkten för stämningen är att staten inte gör tillräckligt för att skydda barns och ungdomars mänskliga rättigheter under klimatkrisens hot. Genom en prövning i domstol hoppas föreningen att statens skyldigheter gentemot sina medborgare vad gäller att motverka klimatförändringar fastställs, och att de blir juridiskt ålagda att leva upp till de klimatmål de förbundit sig till.
Aurora bildades 2020 som en ideell gräsrotsförening av ett antal ungdomar i samarbete med rådgivande klimatjurister och forskare. Deras domstolsprocess är den första av sitt slag i Sverige, men i flera andra Europeiska länder har liknande vägledande mål avgjorts med segrar för miljörörelsen, däribland i Schweiz (KlimaSeniorinnen) och Nederländerna (Urgenda).
Vi har intervjuat Auroras talesperson Ida Edling om den nya stämningen, föreningens drivkraft och deras idéer om systemtransformation.
Ni är en ungdomsdriven gräsrotsorganisation – hur många ungdomar och barn är medlemmar, och hur hittar de till er?
– Vi har strax över 100 medlemmar under 36 år, och de hittar till oss på olika sätt, många genom media, andra genom sociala medier eller vänner och bekanta.
Föreningen arbetade initialt med att komma i kontakt med barn och unga som på olika sätt redan har eller kommer att påverkas av klimatförändringarna i Sverige. Det kan handla om erfarenheter av torka, översvämningar eller vattenbrist, om hot mot leverne eller egendom. Denna strategi – att fokusera på enskilda individer – skiftade inför stämningarna 2022 och 2026 där utgångspunkten har varit ett fokus på grupper.
Stämningarna lyfter hur klimatförändringarna här och nu såväl som i framtiden utgör ett hot mot ungdomars hälsa och liv. Aurora lämnade in sin första stämning 2022, men ett beslut i HD 2025 rådde tingsrätten att avvisa talan.
Hur är denna nya stämning utformad?
– HD kom 2025 fram till att vår förra talan inte kunde prövas i svensk domstol, bland annat på grund av att den var utformad som en grupptalan av enskilda individer. HD kom fram till den slutsatsen eftersom de följde en dom från Europadomstolen som kom nästan två år efter att vi hade stämt staten för första gången. Den domen frångick dessutom tidigare praxis en del, så det var omöjligt för oss att förutse det när vi stämde 2022. I HD:s beslut gjorde de det tydligt att fast vår talan inte kunde prövas, kan en annan sorts klimattalan prövas: en driven av en förening. Så det är precis en sån, ny talan som vi driver nu, och vi bedömer att våra chanser att vinna är större än någonsin.
En av era utgångspunkter som rörelse är att arbeta för systemtransformation för planetär rättvisa. Vad innebär det för er?
– I korthet betyder systemtransformation, enligt bästa tillgängliga vetenskap, fundamentala, systemiska förändringar av synsätt, strukturer och handlingsmönster, och större förändring av våra politiska, sociala, kulturella, juridiska och framför allt ekonomiska system än någonsin tidigare i historien. Vetenskapen är tydlig med att systemtransformation är nödvändig till exempel för att undvika katastrofala kollapser i våra planetära system. Planetär rättvisa kännetecknar den värld vi vill bygga istället för den vinstprioriterande exploateringsmentalitet som pushar världen mot sådana kollapser: i en planetärt rättvis värld kan alla, inklusive människor från alla grupper och samhällen och inklusive alla andra djur, växter, ekosystem och andra som bor på den här planeten, leva hälsosamt och vara med och bestämma om sina egna liv.
Ida Edling berättar att föreningen genomfört omfattande workshops för att utarbeta en gemensam förståelse för de två begreppen. Enligt deras egen definition av planetär rättvisa, som de föredrar framför ”klimaträttvisa”, innebär begreppet att allt levande på jorden behöver omfattas av juridiska system. Planetär rättvisa utgår bland annat från rättvis ekonomisk resursfördelning, rättvis ansvarsfördelning och allas rätt till demokratiskt delaktighet och inflytande i beslutsfattande. Även arter och naturliga enheter ska så långt som möjligt omfattas av dessa genom representation. Planetär rättvisa ses som oförenlig med kapitalistiska och koloniala strukturer, och kräver systemomställning.
Aurora menar att förändring inom vårt nuvarande system inte är tillräckligt för att uppnå planetär rättvisa – helt nya och hållbara system måste byggas upp från grunden. Det innebär ett ekonomiskt skifte från tillväxt till tillräcklighet och hållbarhet genom omfördelning av resurser, omfördelning av politisk makt genom lagstiftande församlingar, omställning av det juridiska systemet för att säkerställa att alla människor samt alla arter och naturliga enheter har praktiska och effektiva rättigheter. Det innebär även ett kulturellt och socialt skifte i vad vid ser som eftersträvansvärt och prioriterar – hälsa framför profit, respekt för liv framför exploatering.
Hur ser ni på juridikens faktiska möjlighet att verka för systemtransformation?
– Juridik är en grundsten för demokratiska rättsstater och utgör ofta själva skelettet för samhällsstrukturer, och är därför ett viktigt verktyg i arbetet för systemomställning. FN:s klimatpanel har till exempel sagt att den globala rörelsen av domstolsprocesser för klimatet är en “mäktig kraft” i världens klimatarbete. Men med det sagt är det viktigt att komma ihåg att samhället enligt bästa tillgängliga vetenskap behöver förändras på en större skala än någonsin tidigare i historien: Inget enskilt verktyg, inte heller juridiken, är tillräckligt i sig självt, utan hela samhället måste agera.
I de länder där liknande mål vunnits, hur har utfallet blivit?
– I flera länder, till exempel Nederländerna och Tyskland, har de dömda staterna minskat sina utsläpp i linje med domarna, åtminstone under de första åren efter domen. Men det finns också exempel där utsläpp inte har minskat tillräckligt mycket efter en dom, vilket ytterligare stärker poängen att juridik inte kan fixa allt på egen hand: alla samhällets system behöver göras om i grunden, och alla måste hjälpas åt att hålla makthavare ansvariga.
Har ni tilltro till att staten efter en potentiell vinnande dom kommer genomföra sin juridiska skyldighet genom sätt som är förenliga med det som definieras som klimaträttvisa? Hur ser ni på risken att det leder till ytterligare exploatering, bara av en annan art?
– Jag tror att arbetet med att bygga en planetärt rättvis värld, där kollapsdrivande exploatering byts ut mot empati och respekt gentemot fler än bara människor, kommer kräva betydligt mer än att vi vinner mot staten i domstol. Eftersom vetenskapen är tydlig med att samhällen som det svenska behöver göra om hur vi tänker, vad vi gör och hur vi strukturerar våra samhällssystem i grunden, behövs det att betydligt fler människor agerar, på betydligt fler sätt, för att vi ska nå dit. Men med det sagt så är det viktigt att komma ihåg att ekosystem och andra arter är en del av klimatsystemet, och skydd och restaurering av ekosystem är en av de mest effektiva klimatåtgärderna som finns: det går inte att leva upp till tillräckliga klimatskyldigheter genom att förstöra naturen.
Kommer Auroras arbete för systemtransformation fortsätta i annan form när det juridiska målet är slutgiltigt avgjort?
– Absolut. Det är extremt bråttom att genomföra extremt stora samhällsförändringar, och Aurora kommer att fortsätta göra allt vi kan för att bidra. Redan nu jobbar vi med vissa andra saker än rättsprocessen mot staten: till exempel vill vi bidra till att transformera rättssystem genom att jobba med ett initiativ som vill få naturens rättigheter erkända i EU-lagstiftning.
Växjös Gnistas redaktionsråd